I berättelsernas värld
Jag har alltid gillat att skriva. Precis som jag älskar att försvinna in i berättelsernas värld delar jag samma passion till att skapa dessa berättelser.
Som barn, innan jag ens lärt mig att läsa eller skriva, hittade jag på alla möjliga historier. Jag minns hur mamma läste böcker för mig som barn, och hur jag sedan återberättade dessa historier för henne, fast då min version av berättelsen.
När jag sedan blev lite äldre, när jag nådde tonåren, för att vara mer exakt, upptäckte jag min passion för att skriva “på riktigt”. Det började med att jag skrev dagböcker, bloggade och sedan blev uppmärksammad av min lärare i journalistik, under andra året på gymnasiet. Hennes goda ord om mina texter gav mig en liten extra knuff till att vilja utveckla mitt skrivande ännu mer, sagt och gjort, nu läser jag en kurs i skrivande även på Högskolan. Och nej, jag läste inte journalistik på gymnasiet, jag läste fotografiprogrammet. Men journalistik, eller text som det hette, var en av de fem inriktningar inom media man fick prova på under det första året innan man valde en inriktning att fördjupa sig i.
Under den här kursen har jag lärt mig att skriva på helt nya sätt, sätt som jag aldrig skrivit på förut, som jag inte ens visste fanns. Som Fanfiction, till exempel. Jag har med all säkerhet stött på fanfiction tidigare, men då utan att vara medveten om att det jag tittar på/läser i själva verket är fanfiction.
Fanfiction är något som jag verkligen fastnat för och tycker var extra roligt med den här kursen. Dels för att jag fick lära mig något nytt, och dels för att det är något jag känner att jag verkligen kan jobba med. Jag anser själv att jag är ganska bra på att hitta på och utveckla historier utifrån en idé som redan existerar, ungefär som jag återberättade historier för min mamma som barn. Jag har däremot ganska svårt för att hitta på helt egna berättelser från grunden, vilket jag får utmana mig själv med under vår senaste uppgift där vi ska skapa en egen novell. Spännande!